Då har vi varit iväg på viltspårsprov igen.

Tage och Maria´s Dizze tog ju sina första första pris i öppenklass spåren i våras, men inte förens nu är det dags igen.

Doris anmälde jag till anlagsprovet igentligen bara för att vi ändå skulle åka dit. Hon har bara gått tre viltspår tidigare så det kunde väl gå pricis hur som helst. Men hon visade att hon minsann hade anlag. Klart godkänt med beröm fick hon. Tror t.o.m domaren blev lite imponerad. Han sa att hon med lite träning skulle kunna gå mycket längre än bara de tre öppenproven som ger den fina titeln SeVCH. Kul att höra från en inbiten jägare enbart ser jakthundarna som riktiga hundar!!

Tage fick ett svårt spår mestadels på berg med vitmossa, vilket vi inte tränat på. Han jobbade på bra och tog sig runt spåret och fram till klöven. Men fick bara ett 2:a pris då han tappade bort sig lite för mycket i en tokvinkel.

Bara att öva lite mer och anmäla igen. Skam den som ger sig!

Dizze klarade av sitt spår bra och fick sitt andra 1:a pris. Grattis Maria!!  Det är ni värda.

Ännu ett löp är över för Doris. Nästa gång hon löper är det meningen att hon ska paras. Spännade, spännande.

Hoppas allt går som planerat och jag får åka till Ingela och gosa valpar i vår.

Tage skulle eventuellt ha blivit pappa nästa år igen. Men tyvär blev det inte så. Jag tycker att uppfödaren tagit helt rätt beslut efter de premisser som fanns men det är ju inte mindre tråkigt för det.

Jag skulle så gärna se lite fawnvalpar efter Tage. Men å andra sidan kanske det var lika bra. Tror inte jag skulle kunna motstå en liten Tageson i rätt färg och som det är nu är det rätt fullt på hundfronten här hemma.

Vill även skicka ett stort TACK till Eva Milby som har tagit hand om Doris så bra under de veckor hon löpt.

Allt blir så mycket lättare när man kan sära på hundarna vid löp.

Bland de första gångerna som jag pratade med Tages uppfödare frågade hon mig vad jag ville ha valpen till. Skulle jag tävla lydnad och/eller bruks, skulle jag åka på utställningar med honom eller bara ha honom som sällskapshund??

Mitt svar blev något sånt här: Tävla kommer jag ALDRIG att göra men givetvis skulle hunden bli aktiverad med lite av varje så som en brukshund bör göras. Utställning??  Jag har aldrig varit på någon utställning och det känns faktiskt inte som min grej. Kanske att jag provar någon gång men troligtvis blir det inte så.

Det året åkte (2004) vi upp för att titta på alla Briarder på Stora Stockholm (min första hundutställning någonsin)

Där såg jag en stor och reslig kvinna i Golden Retriver ringen som föll platt på mage. Det var då jag bestämde mig för att aldig någonsin ställa ut en hund!!

Tiden gick och Tage flyttade hit i början på sommaren 2005. När han blivit 4 månader övertalade en kompis mig att ställa ut honom på en utställning som var här i Arboga. Tage blev BIR-valp och BIG-3  och jag var inte längre så säker på att det inte var något för oss.

Och nu 6 år senare vet ju alla att utställning visst var något för oss!!     

Vi gick ju valpkurs, allmänlydnadskurs och sedan en lydnadskurs. Och det gick ju skapligt. Men tävla??  Nej det klarar inte mina dåliga tävlingsnerver.

Vet faktiskt inte vem som övertalade mig att anmäla till en lydnadstävling (tror Maria är den skylldiga) Efter den första blev det några till och när vi väl hade fått ett första pris i ettan skulle jag nog försöka få två till.

Men sen fick det räcka, klass två skulle vi aldrig klara av.

Nu sitter jag här med både LP1 och LP2 rosetten och min första tanke var självklart att nu räcker det. Klass tre kommer vi aldrig klara av........

Men...   Så fan heller.  Klart vi ska tävla i trean    

Så nu ska vi träna för att i vår/sommar tävla både i lydnadsklass 3 och se till att få uppflyttet till högre klass spår.

Inte illa pinkat av min sällskapshund!!

Den här helgen har gått helt i hundens tecken.

I lördgas var vi till Lindesberg på utställning. Tage, som var den enda av mina hundar som var med blev 2:a bästa hane. En plats som vi har stått på hela året känns det som. Men tittar jag efter finns där ett par BIR och ett BIM också ;o)

Eftersom Ulrikas lille Bonuz blev BIR-valp stannade jag kvar för att hejja fram dem i fialen. Och det gick bra för dem där. BIS4-valp på sin första utställning är toppen bra. Undra vart den pojken kommer att sluta? 

Extra roligt var det ju att titta på finalerna då BIS och BIS-veteranen också var Briarder. Grattis till er alla med såå fina hundar!!

Imorse fick jag gå upp lika tidigt, men nu skulle vi till Fagersta och tävla lägre klass spår. Alla som känner mig vet ju vilka dåliga tävlingsnerver jag har. Och jag har även en förmåga att dömma ner Tage i de läget. Typ, att han inte kan spåra o.s.v.  

Självklart har jag fel. Tror att Tage var en av två hundar som hade 10p på spåret. och att han fick 8,5p på upptaget berodde ju inte på honom utan på mig som som gick med för kort lina.

Budföringen har alltid varit Tages parad gern men idag blev det lite fel. Appellplan låg pricis bredvid en åker och där hade de ställt skytten. Jag skulle skicka Tage på diagonalen över appellplan till mottagaren, men när vi vände upp så stog ju skytten närmast. Så Tage for iväg så fint, så fint, hoppade över diket och satt sig fot bredvid skytten  :o)  

Något vi alltså behöver träna på är fler folk på plan när vi gör budföring.

Platsliggandet med skott är ju också något nytt. Jag har tyvär inte haft tillfälle att träna det rent tävlingsmässigt. Men han är ju skott fast och han ligger alltid bra på platsen så (med peppning av Ulrika) bestämde jag mig för att köra endå.

Det gick ju hur bra som helst. Som om han aldrig har gjort annat.

Tyvärr nollade vi hoppet och framförgåendet så vi fick nöja oss med godkänt resultat. Det mest retsamma är väl att det bara saknas 3,75p för ett uppflytt till högre klass.

Men men, nu ska vi köra igång med viltspåret igen och några lydnads tävlingar.

Få lite mer tävlingsrutinsom det heter.

Sen i vår får vi prova lyckan igen på en brukstävling.

Det sägs att genrepet ska gå dåligt, för då går det bra när det väl gäller. Men får det verkligen gå hur dåligt som helst?

Hunden jobbade på bra, men jag slog i backen så det svartnade för ögonen på mig.

Jag fick sitta en stund i den blöta mossan innan jag överhuvudtaget kunde resa mig upp. Tage tyckte nog att jag var lite konstig men han kom och satt sig bredvid mig och väntade så snällt.

När jag konstaterat att jag kunde röra alla kroppsdelar och att det var lika långt till bilen om vi fortsatte spåret eller om vi  skulle vända och gå tillbaka så var det bara att torrka av det värsta blodet och låta hunden jobba vidare.

Trots detta så blev det bara en pinne minus. Men om det var tur eller skicklighet från Tages sida vill jag ha osagt. Han känndes mer som en förvirrad tonåring.

Ja, ja, det sägs ju att det är kul att tävla. Vi får väl se hur jävla kul det blir på söndag.

Just nu, sittandes i soffan med en kropp som värker överallt, funderar jag på om det inte är bättre att samla på frimärken.

Då var årets härligaste Briardhelg avklard.

Bäst i Väst vid Tångahed i Vårgårda är något jag inte vill missa.

Massor med fina och lydiga briarder som tävlade i både lydnad och utställning i dagarna två. Kan det bli bättre?

Mina hundar var bara med på utställningen. Mina nerver pallar inte med att tävla lydnad på en plats med så mycket publik...

Trots att jag hade kameran med mig blev det inga bilder tagna på hundarna men dessa två fina bilder på Tage är tagna av Malin Levin. Tack för lånet!!

Borta bra men hemma bäst. Idag blev det en skön och lång promenad i skogen och då passade jag på att ta desto fler bilder........

Idag har vi varit till Västerås BK och tittat på Aroslydnaden.

Två tävlingar samma dag. En på fm och en på em.

Vi kom dit lagom till prisutdelningen för förmiddagens tävlingar. Den enda jag kände igen var Agneta och Ester som placerade sig på en fin 2:a plats med ett 1:a pris i lydnads tvåan. Hurra för er!!

Sen tog vi plats på gräsmattan för att titta på eftermiddagens tävling.

Eftersom de körde på tre planer samtidigt blev det svårt att se alla så vi bestämde oss för att sätta oss vid ringen där klass två skulle gå. Agneta och Ester startade igen och fick ännu ett 1:a pris men är inte säker på placeringen eftersom vi åkte innan prisutdelningen började.

Som sällskap idag hade vi Bonuz och Ulrika. Doris tyckte att lillebror var en kul sak, men kanske lite försiktig. Men jag gissar på att det kommer ge med sig ju fer gånger de träffas.

    Ett av Doris alla försök att få igång lillebror..

          Ulrika och Bonuz tittar koncentrerat på tävlingen....

  Doris fick ett monster av Ulrika, men Tage tyckte att han skulle leka med den eftersom det var väldigt synd om honom som hade fått vara hemma ensam.

  Den pep fin på tre ställen när Tage tog den. Tror det tog 7 minuter innan alla pipar var utmonterade, och Doris fick överta monstret igen.....

Ja, plötsligt så händer det. På förmiddagen idag såg det ut som om vi skulle få lite svalare väder och då är det bäst att passa på om man har tröttnat på värmen som jag har gjort. (Tage har aldrig gillat den och Doris bryr sig inte)

Vi packade in oss i bilen och åkte mot spårskogen. Det är ett bra tag sedan hundarna fick spåra så man kan säga att det var på tiden.

  Först var det Doris tur, gäller bara att få på selen rätt.

  Blir det bra så här?

    Vinkeln går utan problem.

  och pinnar hittar hon.

  och hittar man pinnar ska man ha godis!

  Undra om det finns mer pinnar??

Doris tycker det är roligt att spåra och blir lite för lycklig ibland men med träning kommer det att bli mycket bra. Fy på matten som inte spårar mer än vad hon gör.

  Sen var det Tages tur. Han tog spårupptaget väldigt bra.

  Även han hittade en hel hög med pinnar .

  pinnar = korv

      Höga benlyft är bra för tjocka tanter  :o)

  Fotografen i spåret blev dagens störning...

  Men den skiter vi i, det är ju pinnarna som ger korv.

  Tage var lite vinglig i början på spåret, men efterhand gick det stadigt och bra.

  Två nöjda hundar.