Då har vi kommit igång med träningen som ska ge oss en frisk och smärtfri Tage.

Water walker treadmill är en ny bekanskap för både mig och Tage. Men efter som det ska vara det bästa vid Spondylos så ska vi själklart köra på det. Simmning kan bli aktuellt senare men i dagsläget skulle nog Tage ta i lite för mycket om han fick simma.

Tage undersöker vattnet och kom fram till att det var lite för rent för hans smak.

Det tog inte lång tid innan Tage fattade vad det hela gick ut på och gick på i vattnet som om han aldrig gjort annat. När det var som mest vatten i karet var det lite svårt för då ville frambenen simma. Men han klurade ut det också tillslut.

Efter vatten trasken fick jag lära mig hur jag ska massera och stretcha Tage hemma. Det ska göras ett par gånger om dagen. tage fick även prova ut benvikter han ska ha på sig när vi är ute på promenad. Efterhand han blir starkare ska de fyllas med vikter för optimal träning.

När vi gått igenom allt det så var det dags att prova vibrationsbehandling.

Tage fick ligga på den här vibrerande bädden i 15 min och det ska ge en mycket bra smärtlindrande behandling samtidigt som Tage såg ut att njuta av det.

Njöt gjorde han matte också för det fanns lyx för henne där också.

Medecin och strikta promenad restriktioner fick vi också......

Nu kan/ska det bara bli bättre!!

  
Jag är av den åsikten att Briarder ska ha sin långa fina päls i behåll, men ibland är det bara att inse att det är mer praktiskt med kort päls.

Som nu när Tage fick diagnosen Spondylos och har en lång rehabilitering i vatten framför sig innan han kan bli bättre. Samtidigt ska han inte bli kall över ryggen och med blöt päls höst/vinter är ju det svårt att undvika.

Så nu är det som det är.

Han blev så mycket mindre och underbart söt, men så Briardlik är han inte.

Ja, ja pälsen växer väl ut igen........

Tyvär visade det sig att Doris inte var dräktig. Veterinären letade och letade men hittade inte en enda valp i magen på Doris. Tråkigt och förvånande då jag verkligen trodde han var dräktig. Men som min kloka vän säger så finns det säkert en anledning till detta också.

OCH jag slipper lämna bort henne i 10 veckor utan nu får hon vara hemma i soffan hos oss istället. Vi kommer inte göra något mer försök att para henne.

Dagen efter (i tisdags) var det Tages tur att träffa veterinären igen. På reDog i Västerås trodde man ju att felet satt i knä på honom och vi blev skickad till Karlstad för att få träffa ett par skickliga veterinärer där som skulle kunna ge oss en diagnos.

Efter att ha lämnat in Tage på morgonen tillbringade jag och Janne hela dagen i Karlstad i väntan på att telefon skulle ringa och att Tage skulle vara klar för avhämtning.

Efter 6 timmar och en mycket grundlig undersökning av två veterinärer kom de fram till att det inte är fel på knä utan Tage har något som heter Spondylos,  läs mer här om ni vill http://www.svlk.se/Bilder/halsa/spondylos.pdf

Vad jag förstår så kan de flesta hundar leva ett bra liv med spondylosen om det får rätt träning och rehab. Men vissa saker ska man försöka undvika så långt det går. Så någon mer bruks eller lydnadstävling kommer det inte bli, då hopp och kryp är väldigt påfrestande för Tages drabbade kotor.

Det vi ska göra nu är att åka tillbaka till ReDog så Stefan får hjälpa oss med de behandlingar Tage behöver och att fixa en träningsplan åt honom.

Även om det inte var den diagnog jag hade hoppats på så är jag glad att felet har hittats och att jag vet vad jag kan och inte kan göra med Tage. Huvudsaken är ju att han mår bra och inte ont.

Inför morgondagen då vi ska göra ultraljud på Doris för att få veta säkert att hon har valpar i magen. Så åkte vi hem till Amanda och Lorena för att titta på dera små Cocker valpar. Doris fick givetvis följa med för att se om det här med valpar är hennes grej, eller inte.

Jag tror nog att Doris tyckte det var små roliga saker, tills de ville prova och tutta på henne. Sån får på sin höjd en hög svarta briardvalpar göra..... 

Är du intreserad av en Cocker spanielvalp så finns det några pojkar kvar att tinka hos Lorena. Gå in och kolla på

http://www.tekmates.se/

Besöket med Tage hos ortoped specialisten på ReDog i torsdags gick bra. Han har fortfarnade ont i knä men efter röntgen kunde de utesluta atros iallafall. Tage har inga pålagringar vare sig i knäna eller höfterna. De kunde även se att knä var inflamerat, men för att kunna ställa helt rätt diagnos ska vi åka till en annan specialist. Den här gången i Karlstad. Där det ska gå in i knä och göra en artroskopi och se om det är korsbanden eller minisken som är skadad.

Dit ska vi på tisdag morgon. Fortsättning följer...............

Trots att jag inte har någon erfarenhet alls av dräktiga tikar så tror jag nu att Doris har valpar i magen.

Visst kan jag ha fel, det visar sig om en vecka då vi ska göra ultraljud.
Men jag skulle bli rätt förvånad i såfall.

Jag har fått förklarat för mig både på ett och annat sätt hur jag ska kolla och var jag ska kolla på Doris för att se några dräktighetstäcken.

Det bästa förslaget fick jag av Annika.

Hon sa helt enkelt att det känner du på dig och sen ser man det i ögonem på hunden.  :o)

Och det är nog det jag mest går på nu när jag påstår att hon har valpar i magen.

Tage däremot fyller alla dräktighets täcken. Han äter som en häst, lägger ut runt magen. Vill helst bara ligga i soffan och ta det lungt med benen i vädret. Om det nu inte inte är frågan om mat, vad som helst och till vem som helst. För då får han fart och menar att han håller på att svälta ihjäl.....  

Här har det hänt en massa spännande saker sen sisst.

Doris parades vid sista löpet och imorgon har det gått tre veckor. Jag har ju ingen erfarenhet av dräktiga tikar sen förut så jag vet inte vad jag ska tro. Men jag hoppas och håller tummarna för att hon är med valpar.

Vi har bokat tid för ultraljud till den 17/9. Det ska bli så spännande att få redan på om det finns något i magen på henne. Valparna ska födas och växa upp hos kennel Woodlooks. Samma kennel som Doris kommer ifrån.

En mindre rolig nyhet är att Tage fortfarande inte är bra i sitt bakben. Efter ytterligare ett besök hos ReDog kunde Stefan Rosen konstatera att det är i knät skadan sitter. Men för att kunna göra en pricis bedömning av skadan så ska vi träffa en ortoped-specialist den 12/9.

Även om ett skadat knä inte alls är bra så är jag tacksam över att de äntligen har hittat stället där problemet sitter.

Har vi tur kanske det inte är så farligt men jag måste nog även räkna med att det är så illa att vi får pensionera Tage. Huvudsaken är att han slipper att ha ont. Känns iallafall som om han är i goda händer och jag litar till fullo på att de på ReDog kommer göra sitt yttersta för att få honom bättre i sitt knä.

Tage är ju 7½ år nu och ingen ungdom längre. Men jag vill gärna ha kvar honom i flera år än.