Nyss hemkommer från skogen där vi varit några timmar. Spår och uppletande stog på schemat men när jag tittade ut i morse ville jag inte alls gå ut. Regn idag igen.  Men det är bara att trotsa vädergudarna, för gjorde man inte det så skulle man inte komma ur sängen överhuvudtaget den här hösten.

Uppletande först så spåren fick ligga till sig. Det här gör jag alldeles för sällan, men både Doris och Tage överaskade idag med att arbeta mycket effektivt och hämta in alla saker som var utlagda. Doris har alltid gjort det här bra. Men Tage har bra gånger och ibland mindra bra.  Men jag tror han blir taggad av att bli lämnad i bilen och se att Doris får jobba. Idag var ju även han kanon bra.

Det är så roligt att stå och se på när hundarna jobbar.

Spåren gick också bra. Doris är ett naturbarn och vet pricis hur man ska bära sig åt. Bara koppla på linan och låta tåget gå.

Tage fick ett långt spår idag. Katarina skulle lägga det åt honom och hon gick bort sig, så det blev bra mycket längre än vad det var tänkt.

Han gjorde några tapp men löste det och hittade tillbaka på rätt väg. Men tyvär gör jag misstaget och "tror" (med spårläggarens goda minne som hjälp) spåret går åt ett annat håll och vill få honom jobba åt det hållet.

På det viset hittar han aldrig slutet.

Jag måste lära mig lite på honom, han kan ju det där bättre en mig. 

Nu ligger dom här blöta, skitiga och nöjda. Bara för mig att laga mat och sen fara till jobbet.

Imorgon vill jag ha SOL.