Igår åt Doris nästan upp en Cockerspaniel. Iallafall enligt hundens matte.

Vi var i skogen och gick och som vanligt har jag båda hundarna lösa. Dom jagar inte och dom går aldrig speciellt långt ifrån mig + en bra inkallning på hälften av dom   gör att jag tycker att jag får ha dom lösa.

Men nu blev det inte bättre än att vi mötte en människa och hennes hund (som satt fast så fint i en långlina) där vi aldrig brukar träffa på folk annars.

När jag väl fick se vad vi mötte var det bara Tage som kom ihåg vad: Kom hit, betyder.

Doris hade tydligen bestämt sig för att den där lilla lustiga saken ska jag leka med.

Hon for fram och stannade ett par meter framför dom vi mötte och slängde sig ner i lekställning. Cockern gick igång på en gång och tycket att dom vist kunde leka.

Men det tycket inte matten. Jag fårstår att hon säkert blev skit rädd när det kom en stor hårig "sak" farande emot henne och hunden, och att man i sånna lägen inte tänker klart.

Men hur hon fick det till att Doris skulle äta upp cockern förstår jag inte riktigt. Dom lekte så fint. Tage satt där jag satt honom och såg rätt nöjd ut över att slippa "buset.

Jag förstog att det inte var någon mening att försöka prata med människan så jag tog mina hundar och gick därifrån.

Cockern ville bra gärna följa med oss och leka lite till, men matten stog och skrek något om mördarhundar.

Mycket ska man höra innan öronen trillar av.

Trodde i min enflad att alla hundägare mer eller mindre kunde läsa hundarnas kroppspråk. Men tydligen finns det dom som har noll koll på allt...

Stackars hund.

Här kommer några bilder på inevånare från mitt akvarium.

Mördarsniglar kanske?